​Hitta hit: 

Olofsgatan 18, 1 tr

111 36 Stockholm

November 16, 2015

Människorna på flykt undan terrorn i Mellanöstern i ljuset av terrorn i Paris. Hur bör Sverige agera? 

 

Händelserna i Paris är avskyvärda och fördöms starkt. Aktionerna är politiskt motiverade med syfte att handlingsförlama och skapa rädsla. Målet är att destabilisera öppna samhällen, så att de sluter sig. Målet är att få människor att vända sig mot varandra. Att grannar, arbetskollegor och vänner vänder sig mot varandra. Att skapa hat och intolerans. Det är samma typ av aktioner och mål som satt oerhört många människor på flykt från kriget i Mellanöstern. Det tycks vara oundvikligt att händelserna i Paris kommer att påverka Sverige på ett eller annat vis. I vart fall gällande den sedan tidigare debatterade frågan om människorna på flykt från kriget i Mellanöstern som kommer till Sverige. En sak är säker. Det svenska samhället måste stå emot frestelsen att vika sig för populistiska lösningar som bygger på rädsla. Sådana lösningar leder till polarisering och är exakt vad Daesh är ute efter.

 

Faktum är att människorna som är på flykt undan kriget i Mellanöstern har en juridisk rätt att söka asyl i Sverige. Denna rätt är en mänsklig rättighet enligt artikel 14.1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt Artikel 18 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa människor ska inte hindras från att utöva sina mänskliga rättigheter.

 

Ytterligare ett faktum är att det bland människorna som flyr kriget i Mellanöstern och som kommer till Sverige kan finnas individer från Daesh.

 

Rätten att söka asyl upphävs genom artikel 14.2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I utlänningslagen (2005:716) uppställs det också omständigheter som gör att en individ utesluts från att anses som flykting, alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande om denne bland annat begått brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten eller utgör en fara för rikets säkerhet. Det räcker även med att individen anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av nämnda brott.

 

Vidare så har Sverige undertecknat Genèvekonventionerna och Romstadgan. Romstadgan reglerar dels den internationella brottsmålsdomstolen i Haag (ICC) och fastställer vilka handlingar som är att anse som folkrättsbrott. Sverige har gjort Romstadgan till svensk rätt genom lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. På detta vis har Sverige förbundit sig att spåra upp, utreda och medverka till att individer som begår folkrättsbrott ställs till ansvar och lagföras. Målsättningen är att Sverige inte ska bli en fristad för dessa individer. I Sverige är det krigsbrottskommissionen inom den svenska polisen som bär ansvaret för att utreda när en person med anknytning till Sverige är misstänkt för folkrättsbrott. Denna anknytning kan vara att en individ oavsett medborgarskap befinner sig i Sverige.  Sverige har även möjlighet att överlämna en situation till ICC i vilken ett eller flera brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion förefaller ha begåtts.

 

Den stora våg av människor som flyr från kriget i mellanöstern och kommer till Sverige måste även fortsättningsvis hanteras på ett rättsäkert vis. Detta innebär att den mänskliga rättigheten att söka asyl måste fortsätta gälla för dem det gäller.

 

Vad gäller individer som anses utgöra en fara för rikets säkerhet så ska dessa överlämnas till SÄPO för utredning. De individer som befinner sig i Sverige och som har deltagit i strider för Daesh ska utredas av krigsbrottskommissionen. Utredningen bör rikta in sig på att utröna ifall dessa individer har deltagit i strider och ifall de gjort sig skyldiga till folkrättsbrott. Kan det fastställas att dessa individer gjort sig skyldiga till folkrättsbrott ska de ställas inför rätta. Sverige är skyldiga att påbörja en utredning enligt Romstadgan som man förbundit sig till. Sverige kan även luta sig mot ICC för att få hjälp med att utreda dessa individer.

 

 

Nawfal Naji

Människorättsjurist

Human Rights Sweden

Please reload

Faktaruta

 

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

Artikel 14.1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.

Artikel 14.2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta Nationernas  ändamål och grundsatser.

 

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Artikel 18 Rätt till asyl. Rätten till asyl skall garanteras med iakttagande av reglerna i Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 och protokollet av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning och i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

 

Romstadgan och dess inkorporering i svensk lag I Romstadgan förklaras folkrättsbrotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Dessa brott förtydligas i Romstadgans artikel 6, artikel 7 respektive artikel 8. Sverige har skapat en svensk lag av nämnda artiklar. Lagen heter lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I denna lag reglerar 1 § folkmord och motsvarar Romstadgans artikel 6,  2 § reglerar brott mot mänskligheten och motsvarar Romstadgans artikel 7 och 4 § reglerar krigsförbrytelser och motsvarar Romstadgans artikel 8.

 

Sverige har enligt artikel 14 i Romstadgan även möjlighet att överlämna en situation, i vilken ett eller flera brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion förefaller ha begåtts, med begäran att ICC:s åklagare ska utreda situationen för att avgöra om viss individ ska åtalas för att ha begått sådan handling som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Ett krav är att handlingen har utförts inom ett territorium eller av en medborgare som tillhör en stat som har ratificerat Romstadgan eller lämnat in en särskild förklaring om att staten godtagit domstolens jurisdiktion för att ICC ska kunna agera.

 

Utlänningslagen (2005:716)

4 kap. 2 b § En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till
1. brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott,
2. ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller
3. gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga.

Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns. 

 

4 kap. 2 c § En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon
1. har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3,
2. har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller
3. utgör en fara för rikets säkerhet.

Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som avses i första stycket 1 och 2.