​Hitta hit: 

Olofsgatan 18, 1 tr

111 36 Stockholm

December 10, 2015

Svenska medborgare som strider för IS. En första genomgång av dagens rättsläge

 

Svensk media har rapporterat om flertalet fall där svenska medborgare har åkt till mellanöstern för att strida för IS (Daesh). Uppgifter som har bekräftats av svenska myndigheter. Vid mer än ett tillfälle har journalister kommit i direkt kontakt med en svensk medborgare som stridit för Daesh. Under intervjuns gång har individen för journalisten egenhändigt medgett sig ha deltagit i strider för Daesh.

 

Nyhetsmedia från hela världen har rapporterat om Daesh handlingar. Rapporterna har inkluderat fotografier och videoupptagningar. Vittnesmål har lämnats av kvinnor och underåriga flickor som redogjort för hur de har utnyttjats som slavar och hur de har våldtagits och utnyttjats sexuellt av Daesh. Vittnesmål har lämnats av män och kvinnor som redogjort för att män, kvinnor och barn har dödats av Daesh på grund av deras religionstillhörighet. Det är även dokumenterat att Daesh medvetet målsatt och dödat civila, bland annat genom vittnesmål. Även Daesh har aktivt använt sig av olika mediaformer för att dokumentera sina handlingar. Det rör sig om fotografier och videoupptagningar som lagts ut på bland annat twitter och youtube. Här har de egenhändigt spridit avrättningar av fångar, civila och tidigare stridande. Avrättningarna har bland annat skett genom halshuggning och att i vart fall en individ bränts ihjäl. De har även spridit hur de medvetet målsatt och förstört civil egendom och annan egendom som inte är miltär.

 

Samtliga parter som strider i Syrien och Irak är delaktiga i en väpnad konflikt. Därmed är de bunda av den internationella humanitära rätten (IHR), även känd som krigets lagar. IHR regleras genom traktat (konventioner eller avtal slutna med stater) där bland annat Genevekonventionerna ingår samt sedvanerätt. IHR är dessutom universell och tvingande för stater som för icke-statliga organiserade väpnade grupper (samtliga som agerar i strid och inte strider under statens flagga), vare sig de har undertecknat konventionerna eller ej. Viktigt att notera är att IHR ej reglerar ifall en väpnad konflikt kan inledas utan hur en väpnad konflikt bör genomförs när den väl har inletts.

 

Vad IHR syftar till att göra är att begränsa stridsmetoderna och stridsmedlen i en väpnad konflikt. Denna begränsning gäller alla parter i en väpnad konflikt, såväl statliga väpnade styrkor som icke-statliga organsierade väpnade grupper. IHR förelägger samtliga stridande parter ett legalt tvång om att inte döda eller skada civila eller icke-stridande - dessa ska aktivt beskyddas, vapen som medför onödigt lidande och överflödig skada får inte användas och enbart miltära mål får målsättas. Individer som kränker IHR gör sig skyldiga till fokrättsbrott och kan prövas och dömas av både nationella som internationella domstolar. Ingen skillnad görs mellan individer som kränker IHR, vare sig de strider för icke-statliga organiserade väpnade grupper eller för statliga styrkor.

 

Sverige har undertecknat Genèvekonventionerna och Romstadgan. Romstadgan reglerar dels den internationella brottsmålsdomstolen i Haag (ICC) och fastställer vilka handlingar som är att anse som folkrättsbrott. Sverige har gjort Romstadgan till svensk lag genom lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. På detta vis har Sverige förbundit sig att spåra upp, utreda och medverka till att individer som begår folkrättsbrott ställs till ansvar och lagföras. Målsättningen är att Sverige inte ska bli en fristad för dessa individer. I Sverige är det krigsbrottskommissionen inom den svenska polisen som bär ansvaret för att utreda när en person med anknytning till Sverige är misstänkt för folkrättsbrott. Sverige har även möjlighet att överlämna en situation till ICC i vilken ett eller flera brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion förefaller ha begåtts.

 

Handlingarna utförda av Daesh som har nämnts ovan innebär överträdelser av IHR. Vilket medför att individer som deltar i utförandet av sådana handlingar gör sig skyldiga till folkrättsbrott och kan ställas inför rätta enligt svensk lagstifting.

 

Det vore inte första gången en svensk domstol ställde en svensk medborgare inför rätta för folkrättsbrott. År 2006 bedömde Stockholms tingsrätt att Jackie Arklöv gjort sig skyldig till grovt folkrättsbrott bland annat för att ha misshandlat och torterat fångar, tvångsförflyttat civila och för att ha plundrat i Bosnien-Hercegovina i mitten av 1990-talet. Han blev dömd för krigsförbrytelser (om än under annan lag än lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser).

 

Sverige bör således genom krigsbrottskommissionen inleda en utredning av svenska medborgare som strider eller har stridit för Daesh.

 

Utredningen bör rikta in sig på att utröna ifall dessa individer har deltagit i strider och ifall de gjort sig skyldiga till folkrättsbrott. Kan det fastställas att dessa individer gjort sig skyldiga till folkrättsbrott ska de ställas inför rätta. Sverige har mer eller mindre en skyldighet att påbörja en utredning i enlighet med Romstadgan som man förbundit sig till. Sverige kan även luta sig mot ICC för att få hjälp med att utreda dessa individer.

 

Vikten av att påbörja en utredning ska inte underskattas. Det sänder ut signaler dels till svenska medborgare som anslutit sig till Daesh och åkt ner till Syrien och Irak samt till andra svenska medborgare som funderar på att göra detsamma och till världens stater. Andra stater kan se på Sveriges agerande som ett exempel att följa. Vilket i sin tur kan leda till internationella samarbeten för att utreda och lagföra svenska och andra länders medborgare som utför folkrättsbrott. Sverige uppvisar att man som stat inte accepterar folkrättsbrott genom detta konkreta agerande.

 

Ett konkret agerande av Sverige kan resultera i en avskräckande effekt. Individer som berörs av Daesh blir då medvetna om att konsekvenser kan vänta deras handlingar. Konsekvenser i form av legala påföljder. Individerna kan inte längre gömma sig bakom krigets anonymitet.

 

 

Nawfal Naji

Människorättsjurist

Human Rights Sweden

Please reload

Faktaruta

 

Daesh

Daesh är en transkribering av arabiskans داعش, en forkortning av Islamiska staten i Irak och Levanten (al-Dawla al-Islamiya fi al-Iraq wa al-Sham.

 

Väpnad konfikt 

Rent formellt finns det två typer av väpnade konflikter, internationell väpnad konflikt och icke-internationell väpnad konflikt. En internationell väpnad konflikt tillkommer när väpnat våld utbryter mellan två eller fler länder. Icke-internationell väpnad konflikt tillkommer då väpnat våld med en viss intensitet regelbundet förekommer mellan en stats väpnade styrkor och icke-statliga organiserade väpnade grupper, eller icke statliga organsierade väpnade grupper emellan.

 

Kärnan i den rätt som i dag reglerar IHR omfattar de fyra Genèvekonventionerna från 1949 med de tre tilläggsprotokollen, Haagkonventionerna från 1907 samt Konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring från 1972, Konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar från 1980 (1980 års vapenkonvention) med tilläggsprotokoll, Konventionen om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt deras förstöring från 1993 (C-vapenkonventionen), Konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring från1997 (Ottawakonventionen), Konventionen om klusterammunition från 2008 (Klusterkonventionen), Konvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt från1954 (Kulturkonventionen) med tilläggsprotokoll samt Konvention om förbud mot militär eller varje annan fientlig användning av miljöförändringsteknik från 1977 (ENMOD).

 

Vid icke-internationella väpnade konflikter gäller, utöver ovannämnda konventioner, Genèvekonventionernas tilläggsprotokoll II. Därtill regleras icke-internationella väpnade konflikter genom Genèvekonventionernas artikel 3. Till detta måste samtliga parter i icke-internationella väpnade konflikter även följa bestämmelser och skyldigheter fastslagna genom IHRs sedvanerätt.

 

Sedvanerätten är juridiskt bindande för samtliga stater och är vid sidan av den traktatbaserade rätten den viktigaste rättskällan inom IHR. En regel blir sedvanerätt när stater genom sina konsekventa agerande och sina uttalanden uppvisar en acceptans av regeln.

 

Romstadgan och dess inkorporering i svensk lag 

I Romstadgan förklaras folkrättsbrotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Dessa brott förtydligas i Romstadgans artikel 6, artikel 7 respektive artikel 8. Sverige har skapat en svensk lag av nämnda artiklar. Lagen heter lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I denna lag reglerar 1 § folkmord och motsvarar Romstadgans artikel 6,  2 § reglerar brott mot mänskligheten och motsvarar Romstadgans artikel 7 och 4 § reglerar krigsförbrytelser och motsvarar Romstadgans artikel 8.

 

Sverige har enligt artikel 14 i Romstadgan även möjlighet att överlämna en situation, i vilken ett eller flera brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion förefaller ha begåtts, med begäran att ICC:s åklagare ska utreda situationen för att avgöra om viss individ ska åtalas för att ha begått sådan handling som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Ett krav är att handlingen har utförts inom ett territorium eller av en medborgare som tillhör en stat som har ratificerat Romstadgan eller lämnat in en särskild förklaring om att staten godtagit domstolens jurisdiktion för att ICC ska kunna agera.