​Hitta hit: 

Olofsgatan 18, 1 tr

111 36 Stockholm

December 01, 2015

Viljan att kartlägga, åsiktsregistrera människor är lagstridig

 

I en intervju med Svenska Dagbladet framför Sverigedemokraternas (SD) partiledare Jimmy Åkesson att han vill undersöka attityder i den muslimska befolkningen i Sverige. Som anledning anförs att man vill ta reda på hur utbredd religiös radikalisering är. SDs vilja definieras i det närmaste som en form av kartläggning, åsiktsregistrering av svenska medborgare.

 

Denna vilja står i strid med både svensk lagstiftning och internationell rätt.

 

En sådan kartläggning, åsiktsregistrering som SD vill genomföra kan otvivelaktigt likställas med ett intrång i privatlivet.

 

Privatlivet är skyddat genom Regeringsformen (RF) 2 kap. 2 §. Här uppställs ett skydd som innebär att en individ överhuvudtaget inte behöver berätta för någon om denne är religiös, och ifall individen är religiös vilken religion individen tycker sig följa. Därtill ger RF 2 kap. 6 § skydd mot betydande intrång i den personliga integriteten från det allmänna när det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

 

Vikten av att skydda rätten till privatliv är så stark att den i egenskap av att tillhöra RF är grundlagsskyddad då RF är en av Sveriges fyra grundlagar. Grundlagarna står i sin tur över alla andra lagar i Sverige. Det betyder att övriga svenska lagar aldrig får innehålla något som står i strid med vad som står i grundlagarna. För att belysa vikten ytterligare så är grundlagarna svårare att ändra på än övriga lagar i Sverige. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Detta så att inte ens riksdagen ska kunna förhasta sig och fatta beslut som inskränker fri- och rättigheterna. Redan genom RF uppvisas på vilket vis SD:s vilja är lagstridig.

 

Ytterligare skydd för privatlivet ges genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (Rättighetsstadgan) Artikel 7. Rättighetsstadgan är juridiskt bindande för Sverige då stadgan innehar ett rättsliga värde likställt med övriga EU-fördrag och är därmed primärrätt inom EU och för dess medlemsstater. Detta innebär att Rättighetsstadgan är att likställa med svensk lag.  

 

SDs vilja att inhämta uppgifter och därmed kartlägga, åsiktsregistrera svenska medborgares åsikter kan jämföras med Datalagringsdirektivet (IPRED) och dess öde. Förenklat innebär IPRED att tele- och dataoperatörer måste spara uppgifter om vem som kommunicerar med vem via telefon och internet i minst sex månaders tid. IPRED:s syfte var att underlätta för stater så att de kunde utreda och lagföra individer som t.ex. fildelar och även för att kunna förebygga terroristbrott. I april 2014 ogiltigförklarades IPRED av EU-domstolen. EU-domstolen bedömde att IPRED ledde till ett icke godtagbart intrång i människors integritet. Domstolen gjorde en avvägning mellan motivet i form av brottsbekämpning i relation till konsekvensen i form av inskränkning av rätten till privatliv och människors integritet. Åtgärden i IPRED var inte proportionell i relation till inskränkningen. EU-domstolen bedömde helt enkelt att ändamålen inte helgade medlen.

 

SDs motiv för sin vilja att kartlägga, åsiktsregistrera svenska medborgare är tvetydigt och kan ifrågasätts. Ifall ett konkret motiv i form av att bekämpa brott likt IPRED bedöms kunna stå i strid med Rättighetsstadgan då är det högst osannolikt att ett tvetydigt motiv likt den som SDs vilja står för inte annat än står i strid med Rättighetsstadgan.

 

Vidare uppställs skydd för privatlivet genom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Här skyddas rätten till privatliv genom artikel 8.1. EKMR är därtill svensk lagstiftning genom lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

 

Undantag från nämnda art 8.1 uppställs i artikel 8.2. För att Artikl 8.2 ska vara möjlig att tillämpa krävs lagstöd för åtgärden och att det är en fråga om en nödvändighet för den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

 

Är undantagen i artikel 8.2 tillämpliga? En parallel kan göras till artikel 7 i rättighetsstadgan och ovannämnda utfall av EU-domstolens dom gällande IPRED där slutsaten blev att ändamålen inte helgade medlen. Därtill är SD:s motiv för sin vilja tvetydigt vilket direkt gör att kravet på nödvändighet inte uppfylls. Därför går artikel 8.2 inte att tillämpa. EKMR är viktig ur aspekten att den ger skydd för samtliga människor i Sverige och inte bara svenska medborgare.

 

Privatlivet skyddas även genom FN:s Allmäna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 12 samt Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheterna (ICCPR) artikel 17. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (MR-kommittén) överser de undertecknade staternas tillämpning av ICCPR. MR-kommittén kan rikta kritik mot stater som missköter sig. SDs vilja att kartlägga, åsiktsregistrera svenska medborgare och andra människor skulle med väldigt hög sannolikhet bemötas av skarp kritik från MR-kommittén. 

 

SD har en lagstridig vilja att kartlägga, åsiktsregistrera svenska medborgare som riktar sig mot en specifik grupp av människor i samhället. Muslimer. Motiven till denna specifika inriktning kan starkt ifrågasättas. Ifall SDs genuina motiv grundar sig i att man vill bekämpa våldsfrämjande radikalisering då bör viljan att bekämpa våldsfrämjande radikalisering inte enbart omfatta muslimer. Då bör den även omfatta höger- och vänsterextrema ideologier samt andra religioner än islam, som kristendom och judendom. Våldsfrämjande radikalisering finns inom samtliga nämnda grupper.

 

Våldsfrämjande radikalisering ska bekämpas. Det ska dock bekämpas på rätt sätt och inte genom att göra intrång i människors privatliv genom att kartlägga, åsiktsregistrera dem. Detta är en lagstridig handling. Det krävs en samlad insats från samhället för att bekämpa våldsfrämjande radikalisering. Det behövs utbildning i frågan och spridning av kunskap. Liksom dialog och samverkan mellan olika aktörer inom samhället. Därtill krävs även riktade åtgärder och stöd till personer som redan befinner sig i miljöer där denna våldsfrämjande radikalisering utförs.

 

SD pekar specifikt ut en viss grupp av människor i samhället i form av muslimer och misstänkliggör hela gruppen. Att utpeka och misstänkliggöra varenda muslim i samhället på det vis som SD gör är en handling som saknar saklig grund. SD avskiljer samtliga muslimer från övriga samhället. SD:s handlande ifrågasättas starkt.  

 

Den personliga integriteten och rätten till privatliv är viktiga att skydda då det som skyddas är mer än själva individen. Ett intrång i en människas privatliv är ett intrång i hela samhället. Den personliga integriteten är en absolut nödvändig förutsättning för att människor ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter. För att relationen mellan stat och människa ska vara intakt, liksom för att förtroendet mellan människa och stat ska vara intakt är det av vikt att människan inte känner sig övervakad. Det är av nämnda anledning som rätten till privatliv överhuvudtaget finns. Så att ett demokratiskt samhälle ska kunna fungera. Rätten till privatliv är en absolut grund för ett demokratiskt och rättssäkert samhälle.

 

 

Nawfal Naji

Människorättsjurist

Human Rights Sweden

Please reload

Faktaruta

 

Regeringsformen

 

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter Opinionsfriheter

2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. 

 

6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

 

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

 

Artikel 7 Respekt för privatlivet och familjelivet
Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv
och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.

 

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

 

Artikel 8 Rätt till skydd för privat- och familjeliv

1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

 

Internationell konvention om medborgerliga och

politiska rättigheter

 

Artikel 17

1. Ingen får utsättas för godtyckligt eller olagligt ingripande med avseende på privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder eller sitt anseende.

2. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

 

FN:s Allmänna förklarning om de mänskliga rättigheterna

 

Artikel 12.

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.